Redusert barrierefunksjon og immunpatologi ved atopisk dermatitt
Inntil relativt nylig ble utvikling av atopisk eksem oppfattet som et resultat av primære defekter i kroppens immunforsvar. Istedenfor å utvikle toleranse mot ufarlige proteiner reagerer immunsystemet med å danne spesifikke hukommelses-T-celler og IgE-produserende plasmaceller som er sentrale aktører i betennelsesprosessen i huden.
De siste årene har det imidlertid kommet ny kunnskap som åpner for muligheten av at atopisk dermatitt primært skyldes defekter i huden som er ansvarlige for den betennelsen som oppstår. I første rekke skyldes dette endret funksjon av proteiner som er viktig for å etablere en effektiv hudbarriere mot omverdenen.
Nyere resultater som tyder på at defekter som påvirker hudens barrierefunksjon kan være av vesentlig betydning – ikke bare for utvikling av atopisk dermatitt – men også for allergiske sykdommer i andre organsystemer. Frode Jahnsen, Rikshospitalet tar for seg utviklingen av atopisk eksem i lys av nyere forskning.
Jahnsen F. Redusert barrierefunksjon og immunpatologi ved atopisk dermatitt. Allergi i Praksis nr. 1; 2010: 20 - 24, pdf >>.
Atopisk dermatit - utredning och behandling
Atopisk dermatit (AD) debuterar vanligen i barnaåldern och är ofta lätt att diagnostisera. Kardinalsymtomet vid AD är klåda, lokaliserad eller generaliserad och varierande i intensitet. De flesta patienter med AD har en torr och starkt klådbenägen hud, vilket sammanhänger med en bristande barriärfunktion.
Lokala glukokortikoider är förstahandspreparat vid behandling av AD. Det är väsentligt att tillsammans med patienten formulera realistiska behandlingsmål. Det viktigaste målet för de flesta patienterna är att få kontroll över klådan.
Cecilia Svedman och Åke Svensson vid Hudlikiniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö gir i en oversikt over viktige behandlingsprinsipper ved atopisk dermatitt.
Svedman C, Svensson Å. Atopisk dermatit - utredning och behandling. Allergi i Praxis nr. 1; 2010: 8 - 15 >>.
Atopisk eksem og fødemiddelallergi
De fleste foreldre og andre omsorgspersoner er av den oppfatning at eksem skyldes noe barnet spiser. Eliminasjonskost, ofte uten forutgående allergiutredning, er derfor svært vanlig. Fordi eksem er en kronisk lidelse med svingende forløp, er en evaluering av eliminasjonskost ofte vanskelig. I tillegg viser undersøkelser at matallergi ikke forekommer så hyppig som foreldre tror.
God eksembehandling innebærer å behandle hudinflammasjonen, tilføre huden fett og fuktighet, behandle ev sekundærinfeksjon, samt gjøre en allergologisk utredning for å identifisere de barna som har allergi.
Behandlingsmålet er myk og normal hud uten kløende eksemflekker og eliminasjonskost kun til barn med påvist allergi. Bente Kvenshagen, sykehuset i Østfold tar for seg tema i siste utgave av Allergi i Praksis.
Kvenshagen B. Atopisk eksem og fødemiddelallergi. Allergi i Praksis nr. 1; 2010: 60-61, pdf >>.
Handeksem – en folksjukdom med dålig prognos
Handeksem förekommer hos omkring 10% av befolkningen i arbetsför ålder. Prevalensen är högst hos unga kvinnor. Debuten sker ofta tidigt i livet och prognosen är ogynnsam, med risk för kronisk utveckling. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. En viktig riskfaktor är exponering för hudirriterande ämnen, i synnerhet våtexponering, som är vanligt i många yrken, t ex frisör, kock, bagare, städare och många vårdyrken. Kontaktallergi är en annan riskfaktor.
Ett snabbt omhändertagande är gynnsamt för prognosen och utredning hos hudspecialist med epikutantest bör göras frikostigt. Det är angeläget att patienten blir förtrogen med sin sjukdom och finner dagliga rutiner för behandling och för att reducera hudskadande exponering.
Dette skriver Birgitta Meding, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet i siste utgave av Allergi i Praxis.
Meding B. Handeksem – en folksjukdom med dålig prognos. Allergi i Praxis nr. 1; 2010: 36-40, pdf >>
