Jump to main content Jump to footer
logo: Astma- og Allergiforbundet - gjør Norge friskere

Vet du forskjellen på matallergi og overfølsomhet?

Luftforurensninger påvirker barns lungefunksjon

No image

Barn som exponeras för luftföroreningar från vägtrafik tidigt i livet riskerer nedsatt lungfunktion i vuxen ålder. FOTO: BRITTA KASHOLM­TENGVE/GETTY IMAGES

Dato publisert: Sist oppdatert:
Barn som utsettes for luftforurensninger fra veitrafikk under første leveår, risikerer nedsatt lungefunksjon senere i livet. Det viser en studie fra Karolinska Institutet i Stockholm.
TEXT: LOUISE CEDERLÖF


4000 barn födda mellan 1994 och 1996 har genom BAMSE-­studien följts i snart ett kvarts sekel. Barnen rekryterades initialt från fyra olika Stockholmsområden, alla med varierande mycket trafik: Innerstaden, Solna, Sundbyberg samt Järfälla. Det är data därifrån som läkaren Erica Schultz har använt i sin avhandling vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet för att undersöka långtidseffekten av tidig exponering av luftföroreningar orsakade av vägtrafik.

– På populationsnivå ser vi att de barn som exponerades för luftföroreningar under den känsliga spädbarnstiden, när lungorna ännu inte är färdigutvecklade, har en något sänkt lungfunktion. Effekten finns kvar även vid 16 års ålder. De har trängre luftvägar och lite mindre lungvolym, säger Erica Schultz. 

Lungfunktionen försämras tidigt

Föräldrarna, och så småningom barnen själva, har svarat på enkäter om allergisymtom, livsstil, uppväxt miljö dels vid rekryteringen men också vid varje uppföljning, när barnen varit ett, två, fyra, åtta, tolv och 16 år gamla. Frågorna har omfattat såväl miljöexponering som socioekonomi; hur boendemiljön ser ut, om man bor i lägenhet eller hus, när det är byggt, om husdjur finns, om man röker och om man har flyttat. Därtill har barnen undersökts kliniskt: lungfunktionen och de stora luftvägarna har mätts med spirometri vid åtta och 16 års ålder. Vid 16-­årskontrollen undersöktes ungdomarna även med impulsoscillometri som mäter lungfunktionen långt ute i de små luftvägarna.

– Även så långt in i lungan ser vi effekter från luftföroreningar. Det intressanta är att det är tidigt i livet, under det första levnadsåret, och var man bor då som påverkar hur lungvolymen och de här olika måtten ser ut vid 16 års ålder.

Erica Schultz understryker att eftersom resultaten visar att lungfunktionen minskat på populationsnivå, så betyder det att andelen barn som har mycket sänkt lungfunktion också har ökat.

– Det är en ökad risk att ha mycket dålig lungfunktion också. Och det är där som vi ser en fara; förskjuts hela lungfunktionen i populationen så det några som får riktigt dålig lungfunktion.

Man har inte kunnat se att luftföroreningar framkallar astma men däremot blir lungfunktionen sämre för den som redan har sjukdomen.

– Jag har inte tittat direkt på astma men det jag kan se är att astmatiker verkar vara mer känsliga för luftföroreningar. Särskilt de små luftvägarna är mer påverkade av luftföroreningar om man har astma.

Närmiljön viktigast

Eftersom det har visat sig att barn spenderar en stor del av sin tid i den omedelbara närmiljön, är det luften runt bostaden, skolan och förskolan man genom spridningsmodeller har mätt. Spridningsmodeller är en metod för att uppskatta hur höga luftföroreningarna från vägtrafiken är vid en viss adress. Innerstadsgator kantade med höga hus gör så att luftföroreningarna stannar kvar, de vädras inte ut och sprids i landskapet på samma sätt som om där finns skog, vatten och höga broar. Avstånd till motorvägar kan också ha betydelse. Vissa deltagare exponerades därför för väldigt låga luftföroreningsnivåer, andra för mycket höga. Enligt Sveriges och EU:s normvärde ska partikelhalten, PM10, inte överstiga 40 µg/m3. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet «Frisk luft» får årsvärdet dock inte vara högre än 15 µg/m3, något som kan vara svårt att nå idag.

– Våra årsmedelvärden för BAMSE­ deltagarna är sällan över 40 µg/m3 men över 20 µg/m3 ligger de ganska ofta, säger Erica Schultz och berättar att luftföroreningsnivåerna ändå till viss del har blivit bättre med tiden i Stockholm.

– Vid mitten av 90­talet, när de här barnen rekryterades, var nivåerna högre.

Och jämfört med andra platser i världen ligger Stockholm relativt bra till.

– Det är samtidigt lite oroväckande; om vi kan se effekter på så pass låga nivåer, så undrar man hur det ser ut i länder som Kina och Indien.

Långsiktig uppföljning pågår

Vad som händer med hälsan på lång sikt återstår att ta reda på. Just nu pågår nästa uppföljning av barnen, som blivit 22–24 år gamla. Denna ålder är extra intressant eftersom det är här, som ung vuxen, människan är på toppen av sin lungfunktion. Där efter sjunker den på oss alla. Vilken lungfunktion man har vid den här åldern hänger också samman med lungkapaciteten som äldre och är förenat med dödlighet och sjuklighet.

– Om vi sammanför våra studier med vad som är gjort i övriga världen så tyder det på att sänkt lungfunktion är relaterat med en ökad risk för framtida sjuklighet, som KOL och hjärt­kärlsjukdom.

Forskning av det här slaget har förstås stor betydelse för stadsplaneringen. Den akuta lösningen, enligt Erica Schultz, är att se till att inte bygga bostäder, skolor och förskolor för nära de värst trafikerade gatorna och motorlederna. Men hon önskar mer forskning om exakt vilka föroreningar i avgaserna det är som är skadliga.

– Det är kanske en utopi att minska trafiken, jag tror tekniken måste utvecklas istället, så att vi får renare avgaser. I dagsläget vet vi inte exakt vilken komponent det är som är skadlig. Diesel är bättre för klimatförändringarna än bensin, men verkar vara sämre för hälsan. Man försöker minska de grova partiklarna (genom bland annat dubbdäcksförbud, red anm.) men de små partiklarna finns kvar och går längre in i kroppen. Så det är inte heller bra.

Även om den sänkta lungfunktionen till följd av exponering under det första året alltid finns kvar, i alla fall upp till 16 års ålder, så kan det ändå vara idé att fundera kring sitt boende, anser Erica Schultz.

– Första levnadsåret påverkar mest, men fortsätter du att bo där det finns höga nivåer så försämras lungfunktionen ytterligare.

Om man som läkare möter en patient med svårbehandlad astma så tycker Erica Schultz att man ska ha med sig att luftföroreningar kan bidra till symtombilden.

– Det är ju mycket som avgör varför man bor på en viss adress men om man har möjlighet kan det vara värt att flytta några gator bort från en stor trafikerad väg. Det kan göra stor skillnad på luftföroreningsnivåerna.

________________________________________________________________________________

BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi och är ett samarbets­ projekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Det är en longi­ tudinell populationsbaserad födelsekohort av 4000 barn som följts till tonåren.

 _______________________________________________________________________________

KÄLLOR: STOCKHOLM STAD – MILJÖBAROMETERN, SLB­ANALYS, KAROLINSKA INSTITUTET